Elisabeth

Om man trodde jag skulle bli klokare med åren...eller bota beslutsångest i möjligheternas land . Så har man fel.
Jag är totalt uppochner. Vilket ju inte är konstigt, har ju vänt uppochner på hela mitt liv och flyttat 900 mil. Tankar och vanor upphör. Då man inte längre befinner sig i sin trygga bubbla där man aldrig bryter några mönster ser man också alla andra möjligheter. Jag antar att jag måste stå på huvudet innan jag kan landa på fötterna.

Den lite mer krävande, energitagande och mest virriga beslutsångesten handlar om vad fan ska jag göra i höst?! Ärligt talat har jag inte lust plugga alls i höst. Eftersom jag omöjligt kan bestämma mig för en inriktning. Vill ha tid att tänka. Men utan sommarjobb tar jag mig inte långt och att hoppas på jobb i Sverige känns lönlöst och tråkigt (+omöjligt). Skulle vara mest sugen på skrapa ihop lite pengar och masa vidare till Australien för att finna ett skitjobb och slippa alla krav på mer än att hitta mat stoppa i sig och en säng sova på.

Om jag nu ska plugga vet jag inte var. Tänker inte ta examen i Örebro, vilket betyder att jag måste flytta senast i vår. Stockholm..eller Uppsala? Redan i höst eller i vår? Varför stanna om jag ändå ska flytta? Nu när jag ändå inte är "van" Örebro längre. Ska jag ändå flytta är det väl lika bra göra det så fort som möjligt..
Är lite less på all ostabilitet..vill ha ett hem och en stad, en lght, som jag känner mig hemma i. Och att få det snabbast möjligast är ju att stanna i Örebro, som jag ju faktiskt egentligen trivs bra i. Och ändå tänker jag på Australien och utlandet ? Ja, jag vet nog inte vad jag vill..
Jag vet bara att jag vill slippa bestämma mig..men lutar åt Örebro eller Australien. Fast förra veckan var jag helt på det klara med Stockholm. Får se vad jag tycker nästa vecka..Har ju trots allt några dagar på mig innan det är dags söka till hösten.