Hopp

Ibland känns det faktiskt som att det finns hopp..om att det finns någon som skulle kunna få mig att glömma.


Förutom det skulle jag behöva någon som piskar upp motivationen till allt det viktiga i livet. Just nu har jag problem ta mig ur sängen om jag inte verkligen måste, och ja.. inte ens då får jag mig alltid upp, kraftigt orolig för imorgon hehe. Och jag blir utomordentligt glad över att jag inte "hinner" jobba imorgon..plugget går trots allt före. Jag tar ett litet, litet steg framåt varje dag...men jag blir less på att jag bara kan ta ett..skulle vilja ta tio!!
Idag fick jag tillexempel ut den stora diskhögen från mitt rum...men istället blev det ingen middag..varför går jag lika mkt bakåt som framåt hela tiden?! Allt känns som kaos hela tiden. Skulle behöva ligga ner och stirra i taket i en vecka för att få tiden att gå lite saktare..men antar det inte hjälper.

Slutklagat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0